Vad händer med Västvärlden?

Kriser har vi alltid gått igenom. Samhällen kan visa upp en rad exempel på hur dem sakta dör ut när företag tvingas lägga ner och försvinner. Mönstret kan appliceras lokalt, regionalt, nationellt, internationellt, samt globalt. Det är en naturlig del av samhällsutvecklingen.

Vad som triggar detta mönster är kriser orsakade av olika orsaker. Den kris vi upplever i västvärlden är egentligen något som vi pratat om ganska länge. Det handlar om en global balansering av utbud och efterfrågan. Den har varit skev under en längre tid med konsumtion i väst och produktion i öst.

Tittar man på en uthållig och bra utveckling i samhället ska utbud ( d v s summan av allt som produceras) gå hand i hand med efterfrågan (d v s summan av allt som samhället vill ha). När den ena överstiger den andra blir det obalanser som leder till problem. Då finns det vissa verktyg att arbeta med för att balansera upp utvecklingen igen.

T ex när efterfrågan är större än utbudet då hettar ekonomin till och det blir inflation ( d v s prisstegring). Det funkar ungefär som på grönsakstorget. Om alla besökare måste handla potatis till dagens middag men där finns bara ett potatisstånd med begränsat antal potatis - ja då blir det huggsexa och budgivning... M a o trycks priset upp eftersom man är beredd att betala lite mer än den andra. Det går inflation i systemet...

Om det omvända förhållandet äger rum då måste ju till slut potatishandlaren skänka bort eller kasta potatisen. Om detta sedan sker över en längre tid kanske potatishandlaren även bestämmer sig för att stänga sitt stånd för uppenbarligen finns det potatis på andra håll dit folk åker och handlar.

Det sistnämnda är ungefär vad som i händer i västvärlden idag. I USA har gapet mellan de två variablerna ökat dramatiskt. Det krävs en årlig BNP-tillväxt på ca 4-5% i 5-6 år (med start idag) för att uppnå balans igen. Just nu har vi negativ BNP-tillväxt...

Nu är ju systemet rationellt i sig så företag som sitter med ledig kapacitet (till att producera utbud) får ju krav på sig att stänga ner den och minska på utbudet. Detta kommer att främst ske i högkostnadssamhällen som västvärlden.

Summa av kardemumman är då att det vi kanske är vana vid i det lokala perspektivet (d v s att ett samhälle sakta försvinner p g a nedläggning av företag) är faktiskt vad vi bevittnar i ett globalt perspektiv. Den stora förloraren är den tillverkande industrin i västvärlden. Den produktionsapparat (d v s folk och maskiner) som tidigare använts till att producera utbud läggs nu ner för att aldrig komma tillbaka i våra samhällen. När världen få mer aptit igen kommer denna produktionsapparat förflyttas till den billigaste orten d v s Kina.

Den som gillar att tänka stort kan se på USAs utveckling inom den tillverkande industrin för att förstå hur den Europeiska tillverkningskartan sakta ritas om. USA har varit med om dessa samhällskrafter mkt längre än vad Europa har. Européer brukar tro att våra samhällen är mer utvecklade än det amerikanska men faktum är att deras samhällsbygge är ett bra exempel på vad som sker i en kapitalistisk ekonomi sett över en längre tid.

Frågan som ska ställas är då vad Sverige, med mkt liten befolkning, ska göra långsiktigt för att behålla företag och jobb kvar till invånarna. Vilka områden ska man satsa på? Vilka kompetenser behövs för världen? Vad är vi bäst på?

För individen, som ju ska leva mitt i dessa stora samhällsförändringar, gäller det anpassa sig till rådande läge men alltid komma ihåg fundamental ekonomisk teori d v s att låna till konsumtion inte är normalt. Gör man inte det så klarar man sig alltid. :-)

En bra start på året

Fortfarande är börsbotten i denna konjunkturcykel hösten 2008 - en punkt som jag visade på en kurva under årsmötet Jan 2009. Sedan årsskiftet har Affe haft en gynnsam utveckling men vi startar också från en "förlustnivå" i förhållande till det långsiktiga målet.

Nu när rapportsäsongen går mot sitt slut är frågan vad som händer?

Kurserna har överlag uppgraderats från en mkt låg nivå. Det beror helt på den finansiella krisen och den rädsla den spred. Av erfarenhet från Asienkrisen 1997-1998 (finanskris) var den ca 6 månader och skapade en V-liknande form på en kurva. Precis som denna gång.

Nu måste vi möta nästa problem - lågkonjunkturen. Hur slår den på kurserna?

De kvartal som vi nu möter kommer vara mer utmanande för aktiekurserna varför vi kommer se stora rörelser i båda led. De aktier som snabbt uppgraderats till alltför "höga" nivåer kommer med stor sannolikhet åka ner en bit igen. Jag tror vi ska börja tänka konjunkturcykel igen (se artikel nedan om Investeringsklockan). Dragloken fro m nu kommer vara sektorer tidigt i cykeln samt aktier med exponering mot positiva tillväxtmarknader (t ex Kina, Sydamerika).

Hederliga verkstadsbolag som ABB, SKF, Sandvik, Atlas Copco är ypperliga alternativ att köpa i det långsiktiga perspektivet. Är det någon gång man ska köpa dem är det nu :-)

Konunkturanalys

Den 18 november 2008 postade jag artikeln nedan. Jag sade då att “När väl räntesänkningarna inleds lönar sig investeringar bäst i obligationer (då räntorna är fasta över en bestämd löptid). Denna fas håller på till kl 20.00 då börsen bottnar (följt av konjunkturbotten kl 21.00) och brukar i snitt pågå i snitt 4-6 månader...”

Nu den 16 April 2009, efter det mesta av räntesäkningarna genomförts, konstaterar jag att fr o m mars, d v s ca 4-6 månader efter räntesäkningarnas inledning, har kapital åter sökt sig till börsen. Precis som förutspått enligt Investeringsklockans teori…

Som en konsekvens av den analysen investerade Affe i SSAB och Elanders den 18 nov 2008 eftersom de ligger tidigt I konjunkturtåget. SSAB har varit helrätt och även Elanders om det inte varit för en tredje vinstvarning som dök upp någon dag senare. Men nu har den vänt uppåt igen.

Sedan årskiftet har Affes värde ökat med ca 19%. Det skulle kunna innebära att vi såg botten under Q4 2008. I ett normaltillstånd har vi ca 3-3,5 års börsuppgång framför oss. Med tanke på djupet i lågkonjunkturen är risken att denna börsuppgång blir lite segare och utdragen i tid.

Såvida man inte tar fasta på en riktig mörk statstikbild, baserad på börsutvecklingar sedan 1930, som visar att vi fortfarande har ca 50-60% ner till botten sett över flera års tid....

Mitt tips för 2009 var och är fortfarande 0% för SAX-index.