In previous statements, I defined november 2008 as the definite bottom of this current business cycle and we belong in the first phase of four. This is still my view. It is supported by typical characteristics such as decreasing interest rates and revival of business cycles sensitive stocks. We are awaiting phase two - better times and increasing interest rates. Leave the stock market...
Today´s comment is about state debts. During the financial crisis in the 90´s credit markets dried up and cost on risk increased. Countries with weak state finances had difficulties finding new financing an their currency were devaluated. The financial crisis became debt crisis - exactly the same we see today in Greece. The difference is Greece has a Euro. So, expect the Euro to experience some stress.
Down the road we have other countries with great debts such as Spain, Ukraine etc. If no financing you could find some very attractive investments opportunities but, at least for Spain, I would wait until the next recession.
The UK and USA belongs to the same category but they can finance through their own bank and, by doing that, exercise "The Zimbawe school of thought". Prepare yourself for some pretty good inflation... Buy a house in the UK and USA with highest bank financing you can afford!
Showing posts with label Macro Analysis. Show all posts
Showing posts with label Macro Analysis. Show all posts
Sunday, February 14, 2010
Saturday, September 12, 2009
Börsutveckling 2009
Den 21 november 2008 bottnade börsen. Fram t o m 11 september 2009 har börsen rusat med 61 procent. Vänder det nedåt snart?
Som nämnts i tidigare inlägg kan den svenska kreditkrisen, oktober 1992, fungera i jämförelse. Då steg börsen 80-100 procent innan de första signalera om konjunkturvändning kom. Vad vi sett så här långt, på den punkten, är att BNP-fallet stoppats och visar åter tillväxt jämfört med tidigare kvartal. Men ingen vet med säkerhet om den är uthållig.
Det variabler man kan ta hänsyn till är att fallet 2008 är det västa i svenskt mannaminne, ja t o m värre än krisen på 1930-talet. Även Dow Jones noterade sin värsta nedgång sedan 1930-talet. Med andra ord, med sådan nedsida finns det stor uppsida. En annan variabel är att världen gemensamt dopat världsekonomin med gigantiska kapitalinjektioner.
Min bedömning är att vi får se fortsatt upprekyl fram till Q1-Q2 2010 elller fram tills räntehöjningarna inleds, d v s Fas 2 i konjunkturcykeln. Fed har en historia av att inleda detta i Q1... Då lär Riksbanken m fl haka på. Dags då att sälja!
Som nämnts i tidigare inlägg kan den svenska kreditkrisen, oktober 1992, fungera i jämförelse. Då steg börsen 80-100 procent innan de första signalera om konjunkturvändning kom. Vad vi sett så här långt, på den punkten, är att BNP-fallet stoppats och visar åter tillväxt jämfört med tidigare kvartal. Men ingen vet med säkerhet om den är uthållig.
Det variabler man kan ta hänsyn till är att fallet 2008 är det västa i svenskt mannaminne, ja t o m värre än krisen på 1930-talet. Även Dow Jones noterade sin värsta nedgång sedan 1930-talet. Med andra ord, med sådan nedsida finns det stor uppsida. En annan variabel är att världen gemensamt dopat världsekonomin med gigantiska kapitalinjektioner.
Min bedömning är att vi får se fortsatt upprekyl fram till Q1-Q2 2010 elller fram tills räntehöjningarna inleds, d v s Fas 2 i konjunkturcykeln. Fed har en historia av att inleda detta i Q1... Då lär Riksbanken m fl haka på. Dags då att sälja!
Thursday, August 13, 2009
Analys av Börs- och Konjunkturläge
Jag följer upp min artikel om konjunkturen (daterad 18 nov 2008) för att stämma av min arbetshypotes om var börsen och konjunkturen vi befinner sig och vilken utveckling vi kan förvänta oss framöver.
Utgångspunkten var att börsen bottnade nov 2008. Jag konstaterade att vi befann oss i en klassisk Fas 1 (av 4). Detta har visat sig stämma till 100%. Företagsvinsterna sjunker, förväntningarna om framtiden skruvas nedåt, alla aktörer är räntefokuserade och marknadsräntorna följer med nedåt. Aktieplaceringar blir mer förmånliga än ränteplaceringar. Denna omfördelning av kapital ser vi nu.
Som jag sagt tidigare, när allt är som mörkast vänder börsen upp. De sektorer som vänder tidigt är cykliska (skog och stål, t ex SCA och SSAB). Man ser bättre tider framöver helt enkelt. I skrivande stund har börsen gått upp ca 50-60% sedan botten (inkl cykliska sektorer). En del personer börjar höja röster för att ta hem vinster. Jag vill då påpeka att vid konjunkturläget oktober 1992, då Sverige hade kreditkris, hann börsen faktiskt stiga 80-100 % innan de första bekräftande signalerna kom på att konjunkturen verkligen hade vänt...
Vad som händer nu är att företagsvinsterna sjunker medan aktiekurserna stiger. Resultatet är att de s k p/e talen går i vädret och värderingarna blir tämligen utmanande för nya investeringar. Samtidigt kommer signaler om att konjunkturen vänt och Riksbanker världen över börjar oroa sig för inflationen. Ungefär när marknaden får klart för sig att Riksbankerna kommer börja höja räntorna sköljer en säljvåg över börsen. Fas 2 inleds.
Min bedömning är att detta sker ca Q1-Q2 2010. Då har Affe möjligheten att casha hem och invänta mer förmånliga aktiepriser.
Under Fas 2 kommer vi finna bra köpläge av aktier som gör insatsvaror till industrin. När denna fas vänder kommer bolagsvinsterna vara den drivande faktorn för börsutvecklingen. Volvo och Scania kan vara två bra exempel. Frågan är dock hur utdragen Fas 2 blir. Om detta återkommer jag.
PA
Utgångspunkten var att börsen bottnade nov 2008. Jag konstaterade att vi befann oss i en klassisk Fas 1 (av 4). Detta har visat sig stämma till 100%. Företagsvinsterna sjunker, förväntningarna om framtiden skruvas nedåt, alla aktörer är räntefokuserade och marknadsräntorna följer med nedåt. Aktieplaceringar blir mer förmånliga än ränteplaceringar. Denna omfördelning av kapital ser vi nu.
Som jag sagt tidigare, när allt är som mörkast vänder börsen upp. De sektorer som vänder tidigt är cykliska (skog och stål, t ex SCA och SSAB). Man ser bättre tider framöver helt enkelt. I skrivande stund har börsen gått upp ca 50-60% sedan botten (inkl cykliska sektorer). En del personer börjar höja röster för att ta hem vinster. Jag vill då påpeka att vid konjunkturläget oktober 1992, då Sverige hade kreditkris, hann börsen faktiskt stiga 80-100 % innan de första bekräftande signalerna kom på att konjunkturen verkligen hade vänt...
Vad som händer nu är att företagsvinsterna sjunker medan aktiekurserna stiger. Resultatet är att de s k p/e talen går i vädret och värderingarna blir tämligen utmanande för nya investeringar. Samtidigt kommer signaler om att konjunkturen vänt och Riksbanker världen över börjar oroa sig för inflationen. Ungefär när marknaden får klart för sig att Riksbankerna kommer börja höja räntorna sköljer en säljvåg över börsen. Fas 2 inleds.
Min bedömning är att detta sker ca Q1-Q2 2010. Då har Affe möjligheten att casha hem och invänta mer förmånliga aktiepriser.
Under Fas 2 kommer vi finna bra köpläge av aktier som gör insatsvaror till industrin. När denna fas vänder kommer bolagsvinsterna vara den drivande faktorn för börsutvecklingen. Volvo och Scania kan vara två bra exempel. Frågan är dock hur utdragen Fas 2 blir. Om detta återkommer jag.
PA
Sunday, April 26, 2009
Vad händer med Västvärlden?
Kriser har vi alltid gått igenom. Samhällen kan visa upp en rad exempel på hur dem sakta dör ut när företag tvingas lägga ner och försvinner. Mönstret kan appliceras lokalt, regionalt, nationellt, internationellt, samt globalt. Det är en naturlig del av samhällsutvecklingen.
Vad som triggar detta mönster är kriser orsakade av olika orsaker. Den kris vi upplever i västvärlden är egentligen något som vi pratat om ganska länge. Det handlar om en global balansering av utbud och efterfrågan. Den har varit skev under en längre tid med konsumtion i väst och produktion i öst.
Tittar man på en uthållig och bra utveckling i samhället ska utbud ( d v s summan av allt som produceras) gå hand i hand med efterfrågan (d v s summan av allt som samhället vill ha). När den ena överstiger den andra blir det obalanser som leder till problem. Då finns det vissa verktyg att arbeta med för att balansera upp utvecklingen igen.
T ex när efterfrågan är större än utbudet då hettar ekonomin till och det blir inflation ( d v s prisstegring). Det funkar ungefär som på grönsakstorget. Om alla besökare måste handla potatis till dagens middag men där finns bara ett potatisstånd med begränsat antal potatis - ja då blir det huggsexa och budgivning... M a o trycks priset upp eftersom man är beredd att betala lite mer än den andra. Det går inflation i systemet...
Om det omvända förhållandet äger rum då måste ju till slut potatishandlaren skänka bort eller kasta potatisen. Om detta sedan sker över en längre tid kanske potatishandlaren även bestämmer sig för att stänga sitt stånd för uppenbarligen finns det potatis på andra håll dit folk åker och handlar.
Det sistnämnda är ungefär vad som i händer i västvärlden idag. I USA har gapet mellan de två variablerna ökat dramatiskt. Det krävs en årlig BNP-tillväxt på ca 4-5% i 5-6 år (med start idag) för att uppnå balans igen. Just nu har vi negativ BNP-tillväxt...
Nu är ju systemet rationellt i sig så företag som sitter med ledig kapacitet (till att producera utbud) får ju krav på sig att stänga ner den och minska på utbudet. Detta kommer att främst ske i högkostnadssamhällen som västvärlden.
Summa av kardemumman är då att det vi kanske är vana vid i det lokala perspektivet (d v s att ett samhälle sakta försvinner p g a nedläggning av företag) är faktiskt vad vi bevittnar i ett globalt perspektiv. Den stora förloraren är den tillverkande industrin i västvärlden. Den produktionsapparat (d v s folk och maskiner) som tidigare använts till att producera utbud läggs nu ner för att aldrig komma tillbaka i våra samhällen. När världen få mer aptit igen kommer denna produktionsapparat förflyttas till den billigaste orten d v s Kina.
Den som gillar att tänka stort kan se på USAs utveckling inom den tillverkande industrin för att förstå hur den Europeiska tillverkningskartan sakta ritas om. USA har varit med om dessa samhällskrafter mkt längre än vad Europa har. Européer brukar tro att våra samhällen är mer utvecklade än det amerikanska men faktum är att deras samhällsbygge är ett bra exempel på vad som sker i en kapitalistisk ekonomi sett över en längre tid.
Frågan som ska ställas är då vad Sverige, med mkt liten befolkning, ska göra långsiktigt för att behålla företag och jobb kvar till invånarna. Vilka områden ska man satsa på? Vilka kompetenser behövs för världen? Vad är vi bäst på?
För individen, som ju ska leva mitt i dessa stora samhällsförändringar, gäller det anpassa sig till rådande läge men alltid komma ihåg fundamental ekonomisk teori d v s att låna till konsumtion inte är normalt. Gör man inte det så klarar man sig alltid. :-)
Vad som triggar detta mönster är kriser orsakade av olika orsaker. Den kris vi upplever i västvärlden är egentligen något som vi pratat om ganska länge. Det handlar om en global balansering av utbud och efterfrågan. Den har varit skev under en längre tid med konsumtion i väst och produktion i öst.
Tittar man på en uthållig och bra utveckling i samhället ska utbud ( d v s summan av allt som produceras) gå hand i hand med efterfrågan (d v s summan av allt som samhället vill ha). När den ena överstiger den andra blir det obalanser som leder till problem. Då finns det vissa verktyg att arbeta med för att balansera upp utvecklingen igen.
T ex när efterfrågan är större än utbudet då hettar ekonomin till och det blir inflation ( d v s prisstegring). Det funkar ungefär som på grönsakstorget. Om alla besökare måste handla potatis till dagens middag men där finns bara ett potatisstånd med begränsat antal potatis - ja då blir det huggsexa och budgivning... M a o trycks priset upp eftersom man är beredd att betala lite mer än den andra. Det går inflation i systemet...
Om det omvända förhållandet äger rum då måste ju till slut potatishandlaren skänka bort eller kasta potatisen. Om detta sedan sker över en längre tid kanske potatishandlaren även bestämmer sig för att stänga sitt stånd för uppenbarligen finns det potatis på andra håll dit folk åker och handlar.
Det sistnämnda är ungefär vad som i händer i västvärlden idag. I USA har gapet mellan de två variablerna ökat dramatiskt. Det krävs en årlig BNP-tillväxt på ca 4-5% i 5-6 år (med start idag) för att uppnå balans igen. Just nu har vi negativ BNP-tillväxt...
Nu är ju systemet rationellt i sig så företag som sitter med ledig kapacitet (till att producera utbud) får ju krav på sig att stänga ner den och minska på utbudet. Detta kommer att främst ske i högkostnadssamhällen som västvärlden.
Summa av kardemumman är då att det vi kanske är vana vid i det lokala perspektivet (d v s att ett samhälle sakta försvinner p g a nedläggning av företag) är faktiskt vad vi bevittnar i ett globalt perspektiv. Den stora förloraren är den tillverkande industrin i västvärlden. Den produktionsapparat (d v s folk och maskiner) som tidigare använts till att producera utbud läggs nu ner för att aldrig komma tillbaka i våra samhällen. När världen få mer aptit igen kommer denna produktionsapparat förflyttas till den billigaste orten d v s Kina.
Den som gillar att tänka stort kan se på USAs utveckling inom den tillverkande industrin för att förstå hur den Europeiska tillverkningskartan sakta ritas om. USA har varit med om dessa samhällskrafter mkt längre än vad Europa har. Européer brukar tro att våra samhällen är mer utvecklade än det amerikanska men faktum är att deras samhällsbygge är ett bra exempel på vad som sker i en kapitalistisk ekonomi sett över en längre tid.
Frågan som ska ställas är då vad Sverige, med mkt liten befolkning, ska göra långsiktigt för att behålla företag och jobb kvar till invånarna. Vilka områden ska man satsa på? Vilka kompetenser behövs för världen? Vad är vi bäst på?
För individen, som ju ska leva mitt i dessa stora samhällsförändringar, gäller det anpassa sig till rådande läge men alltid komma ihåg fundamental ekonomisk teori d v s att låna till konsumtion inte är normalt. Gör man inte det så klarar man sig alltid. :-)
Tuesday, November 18, 2008
Analys av Börscykel och Investeringsklocka
Investeringsklockan visar hur olika tillgångsslag (kontanter, obligationer, aktier, råvaror, och fastigheter) bör fördelas i olika ekonomiska tider och miljöer. Jag går inte in i detaljerna men enligt modellen befinner vi oss kring kl 18.00, d v s i övergången mellan stagflation och reflation (alltså när inflationen är som högst). När väl räntesänkningarna inleds lönar sig investeringar bäst i obligationer (då räntorna är fasta över en bestämd löptid). Denna fas håller på till kl 20.00 då börsen bottnar (följt av konjunkturbotten kl 21.00) och brukar i snitt pågå i snitt 4-6 månader...
M a o är aktier billiga nu men ger ingen bra kortsiktig avkastning. MEN... Affe har inga obligationer så vi kan skippa detta steg och titta närmare på konjunkturtåget.
Först i tåget går en rad råvaruanknytna branscher som delar av skogen och järn-stålverk.
Sedan kommer branscher som tillverkar insatsvaror för industrin och konsumtionsvaror för export.
Sist i konjunkturcykeln följer upp eller nedgång för de delar av industrin som är inriktad på investeringsvaror. Regelbundna eftersläntrare är därför delar av maskinindustrin och lastbilstillverkare.
Konjunktursignal 1 är när EU:s finansministrar börjar tala om att stimulera ekonomin och sänker de korta räntorna kan utvecklingen mycket väl bli densamma som under slutet av 80-talet (vad pratar politikerna om just nu...?).
Konjunktursignal 2 kommer från sågverken (t ex Rörvik Timber, Berg Timber). De är nästan alltid tidiga i det här sammanhanget. Orderingången för sågverksindustrin, som den mäts i konjunkturinstitutets (KI:s) barometrar, brukar normalt vända uppåt ungefär ett år innan man får samma signal för maskinindustrin och andra industrigrenar som släpar efter i konjunkturen. Omvänt gäller att sågverken går ner först. Jag vill dock påpeka att skogs- och sågverksindustrin är utsatta för kraftig internationell lågkostnadskonkurrens (främst Ryssland) så rationalisering och utslagning kan komma nu i recessionstider...
Konjunktursignal 3 resp 4 är Industri resp Handel. Dessa ligger så långt fram i tiden så dessa lämnar jag utan kommentar.
En normal börscykel är ca 5 år (1-1,5 år ner och 3-3,5 år upp). Om nuvarande börcykel (2002-2009) kan nämnas att precis som i Sverige i början på 1990-talet så drivs börsen av utlånings- och fastighetsboom. Därför blir nedgången kraftigare och cykeln längre än vanligt (alltså ca 7 år). Från toppen sommaren 1990 föll börsen -48%. Fallet sedan sommaren 2007 tills idag är större än 1990 men det beror nog på att nu sker det globalt medan det då var en svensk kris.
Alltså är vi inne i en klassisk Fas 1 (av 4)!
När det är som allra sämst (!) och när "alla" talar om hur dåligt det är (!!) och om hur d-t det ser ut för näringslivet (!!!) då vänder kurserna uppåt. När Riksbanken sänker styrräntorna då får detta börsen att vända. Det skedde i oktober 1992 och börsen hann faktiskt stiga 80-100 procent innan de första bekräftande signalerna kom på att konjunkturen verkligen hade vänt. Då brukar aktier anses dyra eftersom p/e-talen stigit samt centralbanken börja höja styrräntor för att stävja inflationshot. Dags att plocka hem vinsterna....
Slutsatsen är att vi skall börja köpa/vikta om aktier MEN fokusera på cykliska aktier som alltid går bäst i Fas 1. Den cykliska gruppen innehåller bland annat skogsföretag (med risker som nämts ovan), flera av verkstadsföretagen, råvaruföretag och tryckerier. Dessa är mycket känsliga för förändringar i konjunktur, valutakurser och råvarupriser. Så vad säger ni om Rörvik Timber, Boliden, SSAB, Vostok Gas, Elanders m fl... :-)
Patrik
M a o är aktier billiga nu men ger ingen bra kortsiktig avkastning. MEN... Affe har inga obligationer så vi kan skippa detta steg och titta närmare på konjunkturtåget.
Först i tåget går en rad råvaruanknytna branscher som delar av skogen och järn-stålverk.
Sedan kommer branscher som tillverkar insatsvaror för industrin och konsumtionsvaror för export.
Sist i konjunkturcykeln följer upp eller nedgång för de delar av industrin som är inriktad på investeringsvaror. Regelbundna eftersläntrare är därför delar av maskinindustrin och lastbilstillverkare.
Konjunktursignal 1 är när EU:s finansministrar börjar tala om att stimulera ekonomin och sänker de korta räntorna kan utvecklingen mycket väl bli densamma som under slutet av 80-talet (vad pratar politikerna om just nu...?).
Konjunktursignal 2 kommer från sågverken (t ex Rörvik Timber, Berg Timber). De är nästan alltid tidiga i det här sammanhanget. Orderingången för sågverksindustrin, som den mäts i konjunkturinstitutets (KI:s) barometrar, brukar normalt vända uppåt ungefär ett år innan man får samma signal för maskinindustrin och andra industrigrenar som släpar efter i konjunkturen. Omvänt gäller att sågverken går ner först. Jag vill dock påpeka att skogs- och sågverksindustrin är utsatta för kraftig internationell lågkostnadskonkurrens (främst Ryssland) så rationalisering och utslagning kan komma nu i recessionstider...
Konjunktursignal 3 resp 4 är Industri resp Handel. Dessa ligger så långt fram i tiden så dessa lämnar jag utan kommentar.
En normal börscykel är ca 5 år (1-1,5 år ner och 3-3,5 år upp). Om nuvarande börcykel (2002-2009) kan nämnas att precis som i Sverige i början på 1990-talet så drivs börsen av utlånings- och fastighetsboom. Därför blir nedgången kraftigare och cykeln längre än vanligt (alltså ca 7 år). Från toppen sommaren 1990 föll börsen -48%. Fallet sedan sommaren 2007 tills idag är större än 1990 men det beror nog på att nu sker det globalt medan det då var en svensk kris.
Alltså är vi inne i en klassisk Fas 1 (av 4)!
När det är som allra sämst (!) och när "alla" talar om hur dåligt det är (!!) och om hur d-t det ser ut för näringslivet (!!!) då vänder kurserna uppåt. När Riksbanken sänker styrräntorna då får detta börsen att vända. Det skedde i oktober 1992 och börsen hann faktiskt stiga 80-100 procent innan de första bekräftande signalerna kom på att konjunkturen verkligen hade vänt. Då brukar aktier anses dyra eftersom p/e-talen stigit samt centralbanken börja höja styrräntor för att stävja inflationshot. Dags att plocka hem vinsterna....
Slutsatsen är att vi skall börja köpa/vikta om aktier MEN fokusera på cykliska aktier som alltid går bäst i Fas 1. Den cykliska gruppen innehåller bland annat skogsföretag (med risker som nämts ovan), flera av verkstadsföretagen, råvaruföretag och tryckerier. Dessa är mycket känsliga för förändringar i konjunktur, valutakurser och råvarupriser. Så vad säger ni om Rörvik Timber, Boliden, SSAB, Vostok Gas, Elanders m fl... :-)
Patrik
Thursday, March 1, 2007
Outlook (October 2006)
Sedan börsbotten 2002 har affärerna gatt upp med över 170 procent. Det hardrivits på av hög likviditet på finansmarknaderna, samt av kraftigt stigandeföretagsvinster. Bägge drivkrafterna är på väg att klinga av, eftersom världenscentralbanker stramar åt och företagens lönsamhet inte kan bli så mycket bättre. En väg för företagen att höja vinsterna ytterligare är att använda pengarna ikassan, öka skuldsättningen och köpa andra företag. Fortfarande finns gott ompengar att aktivera, vi lär se fler stora affärer framöver och ett kanske merspekulativt klimat än tidigare. Det innebär nytt bränsle åt världens börser (menocksa ökad risk).
* Företagen. Finanserna är starka, lönsamheten på topp och det är oväntat bradrag i orderböckerna. Företagsenkäter tyder på att även nästa omgångkvartalsrapporter kan ge positiva överraskningar (sa blev det). Faran är de högre kostnadernaför främst energi och råvaror, som hotar att knäcka lönsamheten.
* Värderingarna. 2006 ars börsuppgång på över 16 procent har gått hand i hand medhöjda vinstprognoser för företagen. Därför är värderingen sett till väntadevinster och räntenivå inte orimlig.
* Räntan. Marknadsräntorna har krupit upp en bit efter att Europeiskacentralbanken och Riksbanken anslutit till USA:s åtstramande politik.
* Flödet. Aktiviteten på börserna är hög. Under aret har index presats av attstora utdelningar lämnar bolagen, vilket samtidigt innebär ett tillskott avlikviditet att placera. Riskaptiten saknas inte.
* Osäkerhet. Börsen har börjat röra sig kraftigt i samband medkvartalsrapportern under hösten 2006. Efter att börsbolagen lämnat styrkebesked harkurserna hämtat sig snabbt. Kursrörelserna visar att läget har blivitömtåligare. Om fler rapporter inte motsvarar förväntningarna kan en svackaframöver i stället bli djupare. Blir börsen skakig kan defensiva placeringar komma mer i ropet. Ett visst skyddmot kursfall finns också i bolag på väg att knoppa av delar, eller där detligger ett bud. Summa summarum - minska riskexponering genom att avyttra aktier med högre risksamt öka geografisk spridning. Öka i stabila innehav. Förvänta oss lägreavkastnnig.
P
* Företagen. Finanserna är starka, lönsamheten på topp och det är oväntat bradrag i orderböckerna. Företagsenkäter tyder på att även nästa omgångkvartalsrapporter kan ge positiva överraskningar (sa blev det). Faran är de högre kostnadernaför främst energi och råvaror, som hotar att knäcka lönsamheten.
* Värderingarna. 2006 ars börsuppgång på över 16 procent har gått hand i hand medhöjda vinstprognoser för företagen. Därför är värderingen sett till väntadevinster och räntenivå inte orimlig.
* Räntan. Marknadsräntorna har krupit upp en bit efter att Europeiskacentralbanken och Riksbanken anslutit till USA:s åtstramande politik.
* Flödet. Aktiviteten på börserna är hög. Under aret har index presats av attstora utdelningar lämnar bolagen, vilket samtidigt innebär ett tillskott avlikviditet att placera. Riskaptiten saknas inte.
* Osäkerhet. Börsen har börjat röra sig kraftigt i samband medkvartalsrapportern under hösten 2006. Efter att börsbolagen lämnat styrkebesked harkurserna hämtat sig snabbt. Kursrörelserna visar att läget har blivitömtåligare. Om fler rapporter inte motsvarar förväntningarna kan en svackaframöver i stället bli djupare. Blir börsen skakig kan defensiva placeringar komma mer i ropet. Ett visst skyddmot kursfall finns också i bolag på väg att knoppa av delar, eller där detligger ett bud. Summa summarum - minska riskexponering genom att avyttra aktier med högre risksamt öka geografisk spridning. Öka i stabila innehav. Förvänta oss lägreavkastnnig.
P
Thursday, February 22, 2007
Stock markets
It´s Feb 2007 and we have had a good start of the year. The stock market in Sweden has shown a positive year end since year 2002. Normally, 5 positive and consecutive years are very rare. Only twice before in history have this happened. During the 90s we experienced a long economic growth followed by a deep dip on the stock exchange markets.
So, what is our immediate direction?
I think we will find answers in the macro economy. There are changes in the economic world. It is not dependent on US economy any longer. We have four major growing markets (BRIC) and even if they don´t compete with the size of American economy it keep up demand.
The beginning of this century we have experienced an unbalance in the worlds supply and demand, which have pushed up prices in many sectors. It takes time to invest and develop new capacity but the world is slowly adjusting to a new demand level. This will continue for many years. The growth in China can be compared to the growth in western Europe post WWII.
In conclusion, Asia will most likely experience a steady growth for the next 20-30 years. There will be setbacks but overall a higher return on investments than money on the bank.
P
So, what is our immediate direction?
I think we will find answers in the macro economy. There are changes in the economic world. It is not dependent on US economy any longer. We have four major growing markets (BRIC) and even if they don´t compete with the size of American economy it keep up demand.
The beginning of this century we have experienced an unbalance in the worlds supply and demand, which have pushed up prices in many sectors. It takes time to invest and develop new capacity but the world is slowly adjusting to a new demand level. This will continue for many years. The growth in China can be compared to the growth in western Europe post WWII.
In conclusion, Asia will most likely experience a steady growth for the next 20-30 years. There will be setbacks but overall a higher return on investments than money on the bank.
P
Subscribe to:
Posts (Atom)